Graviditeten har verkligen gått jätte fort och jag minns än idag hur det kändes den lördagen i maj (kommer ej ihåg exakta datum) då vi gjorde gravtestet här hemma.
Spänningen och lyckan man kände när det visade positivt är obeskrivlig.
Men jag kommer också ihåg rädslan man kände nästan varje dag för att det inte skulle gå hela vägen, ända fram till ca V.13 var jag super nervös att jag skulle få missfall.
Det var nog inte förrän efter V.19 egentligen när vi gjorde ultraljudet som jag verkligen kunde slappna av och kunde börja njuta av att jag var gravid för då gick det verkligen upp för mig att det var nått där inne i magen och att den faktiskt mådde jätte bra.
Veckor och månader har nu gått och nu är jag bara så lycklig och så sjukt spänd på att få se vad det är för kön som gömmer sig där inne.
Hur den ser ut,vems olika drag den har fått,vilka olika personligheter den kommer få och självklart är jag spänd på att få hålla i mitt barn för första gången och att få se att den mår bra :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar