Kan inte fatta att det snart är jag som ligger där och ska trycka ut en unge som jag sen ska få upp på mitt bröst och som jag och Andreas sen ska ta hand om resten av livet.
Tänk att om bara 9 veckor kan det bli verklighet och det går inte att beskriva hur konstigt men helt underbart det känns att vi snart kommer få se vårt egna barn.
Är det en liten pojke eller är det en liten flicka? kommer den må bra? kommer den ha mycket hår? kommer det göra sjukt ont? kommer jag stå ut med smärtan? kommer det gå fort?
Ja, mina funderingar och frågor är många!
Men en sak är säker och det är att jag längtar ihjäl mig efter dig lilla bebis :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar