Mitt perfekta liv skulle ju vara om jag kunde få ett fast jobb utan att behöva plugga till det, sen att jag och andreas hittade våran dröm lägenhet och att vi skulle ha det bra.
Men just nu ser mitt liv inte så perfekt ut, det börjar verkligen gå åt helvete med jobb känns det som, jag har typ inte sovit en blund här på jobbet i natt för jag har legat och tänkt hur fan jag ska klara mig hela maj och juni om det inte kommer in nå jobb.
För cheferna har sagt att alla ställen ska spara in så mycket pengar och ringa oss vikarier i sista utväg, och vissa ställen har ju fått ny anställda som får alla turer i första hand så det här är inte bra alls för oss vikariers framtid så efter sommaren måste jag nog söka nytt jobb eller söka till skolan, men vad tjänar det till att ha den här utbildningen om det inte finns jobb sen då? då har jag studieskulder i onödan.
Åh jag hatar att inte veta hur det kommer se ut eller hur det kommer bli, kommer grubbla på det här väldigt länge känns det som tills jag kommer på något bra.
Jag pallar inte heller att jobba som kock eller servitris som jag är utbildad till, då dör jag hellre.
Fast skulle kunna tänka mig att jobba på hotell också men mest av allt vill jag ju jobba med det jag gör nu, trivs ju så himla bra.
Det är bara tur att jag har sommar jobb i alla fall och att jag har sparat undan rätt mycket + att jag får tillbaka på skatten en hel del så man kommer kunna klara sig i alla fall tills man kan söka nya grejer.
Ska nog söka som personlig assistent sen kanske nå mer kontaktpersons jobb och kanske ledsagning sen får jag väl börja städa igen som jag gjorde förut, allt för pengar!
Känner mig desperat, hoppas allt löser sig och att cheferna inser vilket misstag dom gjort för ingen vikarie kommer ha råd att jobba kvar inom familjestöd då.
Men men nu måste jag väcka ungdomarna här..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar